I wanna sleep with common people like you.

Varje Fun Thursday slutar likadant. Jag har för roligt. Jag minns att jag blev skjutsad hem i en kundvagn från Tesco och kände mig som Jarvis Cocker. Tills vi välte och slog i asfalten.

"You fell me out of the shopping cart!"

Men han tycker bara att jag är söt när jag använder fel ord. Precis som jag tycker att han är söt när han försöker säga Jag Älskar Dig och det låter bara helt jättefel.


Thursday I'm in love.


Idag är det torsdag och det betyder att vi ska ut och göra stan osäker! Det här är i och för sig redan en relativt osäker stad. Förra veckan hittades ett lik i ån och veckan innan det blev en snubbe knivskuren på öppen gata. I alla fall. Det är torsdag och det är vår fun day.

Vi har för enkelhetens skull namnat alla dagar (Melancholy Monday, Topless Tuesday, Whatever Wednesday, Fun Thursday, Fucked Up Friday, Slightly Awkward Saturday och Silly Sunday). Veckan känns lite mer strukturerad på det sättet. Så skönt att slippa känna efter hur man mår liksom och bara följa facit.

Nu måste jag gå. Jag, världensbästaroomie och världensnästbästaroomie ska till Blackbirds och dansa our asses off. Puss.

Jag blir ögon på din rygg.

Att jag och Anna har en grej för Fredrik Strage är ingen hemlighet. Med anledning av allt pinsamt vi med största sannolikhet har skrivit om honom in the past var vi lite rädda att han skulle googla sig själv och hitta våra bloggar och bli, med all rätt, livrädd. Men efter att själva ha googlat Fredrik Strage kunde vi lugna oss med att ingen av våra bloggar dök upp på de första 20 sidorna.

Om man däremot googlar stalka Fredrik Strage dyker min blogg upp som första träff.

Joråsåatteh.

Just like heaven, if it didn't look like hell.


Hej, här står jag i världens äckligaste badrum. Liksom, heltäckningsmatta? Reeeally? Jaja. Jag tänkte visa er lite bilder på vårt hus. Men. Nääe. Jag bestämde mig för att skona era ögon. Det kallas inte Asshole Avenue för inget, ska ni veta. Men mitt rum är fint i alla fall! Rosa.

Mamma är här över helgen förresten och hon tog med sig en påse djungelvrål. Jag dog. Näst efter kebabpizza är saltlakrits det jag saknar mest med Sverige. Japp. Ni hörde rätt. Jag har gått runt i säkert två veckor nu och suktat efter kebabpizza. Jag tror jag blir galen. Jag menar, kebabpizza är ju skitäckligt. Hallå, liksom. Where is my mind?

Dagens Göteborgare.

Andy (något överförfriskad, visar upp sitt överkast som är vitt och lurvigt): - You see this? It's a polar bear, I killed it myself!
Jag: - With your bare hands?

Hahaha. Ha.

Allyouneedislove.


Happy valentines day i efterskott hörni!

Jag och världensbästaroomie höll på att bli utslängda från Wetherspoons på grund av, ehm, oanständigt uppförande. "There's kids trying to eat here!" Kul, men pinsamt. Efter det gick vi till en indisk restaurang och sedan vidare till Blackbirds. Som alltid. Det är mitt favvoställe i hela Hertford. Dj:en ser ut som en tjock lastbilschaffis, men han är okej. Bästa allahjärtansdagen på länge.

På Blackbirds träffade jag förresten en tjej som var snäll nog att fixa en jobbintervju åt mig på restaurangen där hon jobbar! Håll tummarna för att jag är charmig nog att få det trots att jag har noll erfarenhet.

Idag fikade jag med min typnästanstyvsyster Asha. Hon är femton och går i flickskola och förstår inte alls varför jag är avundsjuk på hennes skoluniform. Det var fint att prata med någon annan än mina roomies som omväxling. Dethärhusetdrivermigtillvansinneibland.

Och som vanligt regnar det. Hej!

That's nothing, you should hear me play piano.

Jag har upptäckt en grej. Alla artister jag gillar har något gemensamt. Vad då, undrar ni. Jo. De har alla irriterande sångröst! Thom Yorke, Brian Molko, Bob Dylan, Stuart Murdoch, Morrissey, Jocke Berg, Kate Bush, Billy Corgan, Brett Anderson... Ja, ni fattar. Alla väldigt unika, alla väldigt irriterande.

Tankar på detta?

Mission impossible.

Jag försöker lära världensbästaroomie svenska så att vi någon gång i framtiden kommer kunna kommunicera på fler sätt än med min stapplande gymnasienivåengelska. Fraser jag lärt honom hittills; "håll käft", "knö daj!", "du är vacker" och "fucking jävla kuk-åmål!".

Ett steg på vägen, minsann.

(Fras jag inte tänker lära honom; "shit, vilka tjocka fingrar!")

Sweetness I was only joking.

Mina groteskt överviktiga fingrar har blivit ett stående skämt här på Foxholes Avenue.

"Be careful with that chocolate bar, it'll go straight to your fingers!"

Åh. Jag känner mig så älskad och respekterad.

Stop your sobbing.

Igårkväll lyckades jag bjuda in mig själv på middag hos min roommates mamma. Hittills har jag knappt spenderat några pengar alls på mat. Cause I'm a freeloader yes I am! Man kommer undan med det mesta när man är liten och söt. God knows att jag i alla fall försöker.

När vi kom hem satt vi uppe alldeles för sent och lyssnade på Kinks. Av någon anledning började vi jämföra våra händer, och as it turnes out så är de exakt lika stora. Exakt! Förutom, FÖRUTOM, att mina fingrar är tjockare än hans. Jättekul, tydligen. Jag bah nooo they're not fat, they're just big boned!



Från och med nu är det hand-diet som gäller.

Where other broken people go.

Igår besökte jag de tre viktigaste platserna i London; Camden, Notting Hill och Soho. Att vandra runt i Camden med endast 20 pund i fickan är en mardröm. Så många fina klänningar! Så lite pengar! Den ångesten alltså. Den ångesten. Notting Hill var... well, Notting Hill. Det såg ut precis som i filmen. Förrutom Dörren. Den såg ut nothing like i filmen alls. Besvikelsen! När det sedan började regna around the corner in Soho kände jag att det var dags att tänka på refrängen. 

När jag kom hem hade världensbästaroomie tagit med filmer och choklad från jobbet. Och städat huset. Vet ni vad? Jag tror att jag gifter mig med honom en vacker dag.

På vinyl, helst.

I Hertford finns typ en miljon secondhandbutiker. Det finns bland annat en som heter Help the aged! (Pulp-fans of the world (det vill säga jag och Anna) unite and take over!)

I en av alla dessa miljoner affärer hittade jag ett exemplar av Viva hate. På vinyl. Mitt hjärta stannade. VINYL. Smaka på det ordet. Vinyyyyl. Det kan ha varit ett av de lyckligaste ögonblicken i mitt liv. Eller nej nej. Det VAR det lyckligaste ögonblicket i mitt liv. För varför vara normal när man kan vara sad and pathetic?


Finafinafinafinafinafinafinafinaste Moz.

Starcrazy.

WAAAAAHHHH! JAG SKA SE SUEDE DEN 24 MARS! En once in a lifetime-återförening av världens genom tiderna sexigaste band. Bernard Butler kommer tyvärr inte att vara med MEN ÄNDÅ. Brett kommer vara där och det är viktigast av allt. Brett! Med eller utan poplugg, en Brett är alltid en Brett och Brett är alltid rätt. Aaaah! Dör. Av. Lycka.


Take me out tonight!

Världens bästa roommate har lovat att vi ska ut och dansa ikväll. Josefin glad. Hörde att det är snökaos i Sverige. Josefin skadeglad.

You know I can't forget that special night we met at the local P.T.A.

Pojkar i skoluniform! Jag kommer aldrig att vänja mig. Känner mig som en snusktant. Herregud.

Heaven help the new girl.

Förlåt för dålig uppdatering. Min dator dog och återuppstod.

I alla fall!

Jag har träffat kille nr 3 som jag ska bo med. Han ser också ut som Thom Yorke. ALLA brittiska män ser ut som Thom Yorke. Jag känner mig ganska hemma.

Det där med att bo med tre killar visade sig vara världens bästa grej. De gör allt för mig. Lagar mat, diskar, handlar, bjuder på krogen (lugn mamma), hämtar glass åt mig när jag är ledsen och låter mig hänga med dem trots att de är mycket äldre och coolare. Jag känner mig lite som den jobbiga bortskämda lillasystern, men, eh, jag är van.

Allt jag behöver nu är ett jobb och lite vänner som kommer och hälsar på. Kom igen, Ryanair är ju så billigt!

RSS 2.0